Vindkraften i kris

Publicerat av: Ulla Hedman Andrén

Låga intäkter från försäljningen av el och certifikat täcker idag inte ens drift och underhåll av vindkraftverken. Några bolag har gått i konkurs, andra ligger i riskzonen.

 situationen för de bolag som startade sin verksamhet under boomen för fem år sedan, när vindkraftverken var som dyrast och el-
och certifikatpriserna höga.

Men nu börjar även ägare till äldre vindkraftsparker få svårt att få intäkterna att räcka till driftkostnaderna.

Terminpriset på el för nästa helår (löpande uppdaterat).
Terminpriset på el för nästa helår (löpande uppdaterat).

I april i år gick Sörgårdsvind AB från Töreboda i Västra Götaland i konkurs. Bolaget hade ett WinWind verk på 1 MW från 2005 och ett Vestas V90 på 2 MW 2010.

 berodde till viss del på WinWind-verket, som hade låg tillgänglighet sedan den finska tillverkaren gått i konkurs och det svenska servicebolaget försvann.

– Turbinen från Vestas gick bra, berättar Rickard Edvardsson som suttit i bolagets styrelse. Bankens kalkyl byggde dock på ett avräkningspris på 70 öre/kWh, och vi lånade till 70 procent av investeringen, så med dagens priser gick inte det heller runt.

För att rädda bolaget hade ägarna kunnat gå in med nytt kapital.

Det krävdes sex miljoner.

– Men det var ingen som trodde att priserna skulle vända uppåt inom överskådlig tid, förklarar Rickard Edvardsson.

– Det är för många osäkra variabler, det går inte att göra en likviditetskalkyl ens tre månader framåt. Det är för hög risk i det svenska stödsystemet. Det hade varit bättre med ett fastprissystem, som ger investerarna lite mer säkerhet.

 i Aapua har som många andra fått skjuta till pengar för att betala kostnader för drift och underhåll, när de låga intäkterna inte har räckt för att täcka löpande kostnader.

– Det är bolag med hög belåning som är mest sårbara, menar Peter Sirland från bolaget Siral, som förvaltar och sköter driften åt vindkraftsägare. 