”Nej, FN:s klimatpanel förordar inte kärnkraft”

Publicerat av: Jeanette Lindeblad

Det har blivit en utbredd uppfattning i Sverige att FN:s klimatpanel IPCC skulle förespråka eller ta ställning för kärnkraft. Så är inte fallet, skriver professorerna Christian Azar, Ottmar Edenhofer och Sabine Fuss som alla deltagit i IPCC:s arbete.

Läs mer om Sveriges elförsörjning

DEBATT | KÄRNKRAFT

Påståenden om att FN:s klimatpanel skulle förespråka eller förorda kärnkraft har blivit allt vanligare i den svenska debatten. Ibland sägs det till och med att klimatpanelen hävdar att ”kärnkraft är nödvändigt för att klara klimatmålen”.

Dessa påståenden, eller varianter av dem, har bland annat förts fram på Dagens Industris och GP:s ledarsidor (7/12 respektive 23/12), samt på SvD:s, Ny Tekniks och Dagens Industris debattsidor (11/11, 2/11 respektive 6/12). De har framförts av såväl forskare som ledande politiker.Påståendena har även förts fram på nyhetsplats, exempelvis av SVT (6/12) som skriver att ”kärnkraften måste öka för att nå klimatmål”. Nu senast hörde vi det av Thomas Nordegren i Sveriges Radio (P1, Nordegren och Epstein, 12/2).

Men påståendet är felaktigt. FN:s klimatpanel (IPCC) förespråkar inte kärnkraft. IPCC säger inte heller att kärnkraften är nödvändig för att klara av klimatmålen.
IPCC:s uppdrag är inte att föreskriva för världens länder vad de ska göra. Uppdraget är att göra bedömningar (assessments) av den vetenskapliga litteraturen kring klimatförändringarna samt olika åtgärder för att minska utsläppen (till exempel kostnader och tekniska potentialer). I panelens uppdrag ligger att den ska vara ”policy relevant”, men den ska inte förorda några specifika lösningar. Den ska vara ”policy relevant”, men inte ”policy prescriptive”, som det heter på IPCC-jargong.

Måhända har påståendena grund i ett missförstånd. Det IPCC har gjort är att referera olika (energi-)scenarier som publicerats i den vetenskapliga litteraturen och som är förenliga med att nå ambitiösa klimatmål. I en del av dessa finns många gånger fler kärnkraft på global nivå än i dag, i andra scenarier mindre än i dag. Men dessa scenarier utgör illustrationer av möjliga framtider framtagna med vetenskapliga metoder såsom kostnadsoptimering eller matematiska simuleringsmodeller. Det är en helt annan sak än en föreskrift eller rekommendation över hur det bör bli.

Det finns fördelar med kärnkraften (framför allt väldigt låga koldioxidutsläpp) men också risker (för olyckor och kärnvapenspridning). I den här artikeln tar vi inte ställning till om man bör satsa på kärnkraft eller inte. Det är en fråga som politiker, den allmänna opinionen och företag i kraftsektorn får ta ställning till. Syftet med den här artikeln är att korrigera den uppfattning som i Sverige tycks ha blivit utbredd om att IPCC skulle förespråka eller ta ställning för kärnkraft. Så är inte fallet.

Christian Azar
professor i energi och miljö vid Chalmers, huvudförfattare i IPCC:s tredje utvärderingsrapport (2001), expert vid slutförhandlingen av fjärde utvärderingsrapporten (2007) och granskare (reviewer) av den femte utvärderingsrapporten (2013)
Ottmar Edenhofer
professor och director vid Potsdam Institute for Climate Impact Research, var under åren 2008–2015 co-chair (en av ordförandena) för IPCC, arbetsgrupp III
Sabine Fuss
professor vid Humboldtuniversitetet i Berlin, huvudförfattare för IPCC:s specialrapport om 1,5-gradersmålet (2018)

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.