| Det är mycket som ska klaffa innan man kan realisera ett vindkraftsprojekt i Sverige idag. Ofta tar det flera år från det att man skickar in remisser och lämnar in ansökningshandlingar till det att verken kan börja byggas. Oavsett om det är elanslutning, överklagandeprocesser, utredningar eller leveranstider som försenar projektet hör det till ovanligheterna att byggnationen i ett projekt hinner påbörjas under de två år som en försvarsremiss gäller. Vad gäller då försvaret ändrar uppfattning då alla andra tillstånd är klara?
Försvarsmaktens remissvar gäller i två år och efter denna tid har de rätt att ändra sig, även då alla andra tillstånd finns. Detta gäller generellt men har nyligen uppdagats som ett stort problem eftersom Försvaret missat remisshanteringen för de väderradarstationer som finns i landet och som påstås vara känsliga för vindkraftverk inom en radie av 20 km från sin placering.
Vi tar väderradarn väster om Vara samhälle i Vara kommun, Västergötland som ett exempel. Där har tidigare byggts ett flertal vindkraftverk utan att Försvaret eller SMHI har reagerat, åtminstone inte på så vis att vindkraftsprojektörerna fått vetskap om det. Eftersom det visat sig blåsa bra i området har många projekt påbörjats och även drivits hela vägen till klara tillstånd och bygglov, med resultat att elnätet behöver förstärkas. Man har med dessa förutsättningar planerat en omfattande utbyggnaden av elnätet i området. Det handlar om en storskalig infrastruktursatsning som riskeras på grund av felaktigt givna remissvar.
Försvarsmakten har skickat ut riktlinjer till berörda kommuner – dock fanns inte vindkraftsprojektörerna med i sändlistan – där man kan läsa att ”där bygglov redan finns är skadan redan skedd”. Men vad detta betyder praktiskt råder det stor osäkerhet om. Negativa remissvar har lämnats även där bygglov finns och positiva remissvar en gång har getts. Vad är då ett bygglov och/eller miljötillstånd värt när försvaret ändrar sig? Om försvaret inte har överklagat bygglovet, anser man då att ”skadan redan är skedd” och att det därmed är klart att börja bygga trots allt?
Detta är ett problem, inte bara i Västergötland utan även exempelvis i Blekinge. Lösningar på problemen kan finnas, men utredningar om detta tar lång tid och framförallt har informationen om problemet varit mycket bristfällig. I dagsläget ligger remisser inom 20 km från väderradarn och väntar på utredning. Projekt närmare än 5 km får nej utan utredning. Trots gällande bygglov.
Det arbetas idag på fler fronter för att förenkla för vindkraftsutbyggnaden. Ny lagstiftning tas fram i detta syfte och vindkraftsplaner görs i kommunerna runt om i landet. Ändå har detta problem inte uppmärksammats för dem som planerar vindkraftutbyggnad och påföljande utbyggnad av elnät. Vem är ansvarig för de kostnader som lagts ned i projekt och infrastruktur och som nu riskerar att stoppas?
Vill man förenkla för vindkraftsutbyggnaden och minska riskerna i projekten borde man anpassa remisstiderna till den tid det tar att i realiteten genomföra ett vindkraftsprojekt.
Faktauppgifterna kommer från en erfaren projektör i vindkraft.
Örjan Hedblom
|
Svensk Vindkraftförening är en ideell och politiskt obunden förening öppen för såväl privatpersoner som företag. Föreningen bildades på ett vindkraftssymposium; "Vindens kraft" i Bohuslän i augusti 1986. Medlemmarna består av privatpersoner, vindkraftsägare och vindkraftsprojektörer. I slutet av år 2008 fanns ca 2000 medlemmar i SVIF. Föreningen är verksam i hela landet och ska främja vindkraftens utveckling genom att:
